Svenska konstens historia
(hämtat från Wikipedia)

Med svensk konst menas här konst utförd i Sverige eller av en svensk konstnär. Denna artikel försöker beskriva konsten och konstlivet i Sverige ut ett historiskt perspektiv med huvudsakligt fokus på bildkonsten. Svensk konst har varit influerad av omvärden främst från västeuropa. Den svenska konsten är en del av den svenska kulturen och den västerländska kulturtraditionen.


Förkristen konst

De tidigaste hällristningarna i form av symboler, figurer och avbildningar inhuggna i berghällar och på lösa klippblock gjordes kanske redan 7000 år f. Kr. av stenåldersjägare.
En av de första kända bildskaparna i Sverige var runristaren Balle den röde, som verkade i slutet av 1000-talet. Balle har signerat ett tjugotal runstenar i sydvästra Uppland och norra Södermanland. Det är oklart om Balle och Balle den röde, som ristat två stenar i Västmanland är samma person.

Det mest berömda av Balles verk är Altunastenen vid Altuna kyrka i Uppland. Den reste Balle till minnet av Holmfast och hans son Arnfast som blev innebrända. Här berättas om Tors vådliga och festliga fiskafänge. Nedtill på stenens vänstra sida syns en man stående i en båt. Det är Tor med hammaren Mjölner, och betet som han håller ner i vattnet är ett oxhuvud från en av Hymers oxar. Den han vill få på kroken är Midgårdsormen. Allt är överskådligt och drastiskt skildrat, även Tors fot som går tvärs genom båten vid den kraftiga ansträngningen finns med.


Medeltiden

I och med kristendomens intåg följde också en ny ikonografi, bildvärd, som från början etablerades i kyrkorna, bland annat i form av altarskåp, krucifix och stenhuggeri. Bildberättandet tog fart i kyrkorna i mellansverige mot slutet av 1400-talet med mästare som Albertus Pictor. Skulpturen S:t Göran och draken i Storkyrkan i Stocholm tillkommer även vid denna tid.


Nya tiden

Vasatidens konst bestod till stor del av porträtt målade av utländska konstnärer verksamma i Sverige. Urban Målare med sin Vädersoltavla från 1535, i Storkyrkan i Stockholm, är en av få svenska konstnärer under Vasatiden.

Stormaktstiden under 1600-talet och 1700-talets första decennier var främst arkitekturens tid, med en rad slott, herrgårdar och kyrkor, exempelvis Stockholms slott, vilket även nu innebar att konstnärer kallades från utlandet. Dessa lärde upp nya generationer svenska konstnärer. I form av krigsbyten kom flera betydande konstverk till Sverige. Två stora svenska namn var David Klöckner Ehrenstrahl, porträtt och allegorimålare, samt Erik Dahlberg, fältherre, arkitekt och konstnär. Stilmässigt omfattade epoken renässansen och barocken. Frihetstiden och den gustavianska tiden innebar ett stort kulturellt uppsving. Stilen var rokoko, senare efterträdd av nyklassicism, i Sverige kallad gustavianska stilen. Framstående namn var Johan Pasch, Per Krafft d.ä., Alexander Roslin, Peter Adolf Hall och kanske framförallt Johan Tobias Sergel.

Efter Gustav III:s död inträdde en stagnationsperiod i den svenska konsten. Däremot blommade allmogemåleriet i bland annat Dalarna och Hälsingland med kurbitsmålningar och dalahästar under denna tid. Göticismen präglade sedan konsten under flera decennier med namn som skulptören Bengt Fogelberg och målaren August Malmström.


1800-talet

Från mitten av 1800-talet och några decennier framåt dominerade naturmålarna med Marcus Larsson i spetsen. Konstnärer som pekade med något nytt var Egron Lundgren och Carl Fredrik Hill. Även historiemäleri förekom i stor omfattning under perioden, med namn som Carl Gustav Hellquist och Gustaf Cederström.

Ur ett internationellt perspektiv förde den svenskproducerade konsten en tynande tillvaro till slutet av 1800-talet då ett antal svenska konstnärer uppmärksammades utanför sveriges gränser. Särskilt 1880-talet och de två följande decennierna var storhetsperioder i svensk konstskapande. En uppmärksammad konstnär var Anders Zorn som flyttat till Paris och som bland annat tilldelades första medalj på Värdsutställningen i Paris 1889. Andra stora namn ur denna generation är Carl larsson, Bruna Liljefors, Richard Berg och August Stringberg. Bland skulptöterna finns Carl Eldh och Carl Milles. Nu börjar även kvinnliga konstnärer uppmärksammas, exempelvis Eva Bonnier och Hanna Pauli.


1900-talet

Modernismen börjar komma in i svensk konst i och med 1909 års män, vilket var en Matissinfluerad grupp konstnärer med namn som Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Mer abstrakta former representerades av Hilma af Klint, Nils von Dardel och Gösta Adrian Nilsson, GAN.

Från mitten av 1920-talet och ett par decennier framåt karaktäriserades dels av surrealismen, med exempelvis Halmstadgruppen, dels av expressionismen, som omfattar Göteborgskoloristerna, Sven Erixson och Bror Hjort och en striktare formaliskt, abstrakt minimalism med konstnärer som exempelvis Olle Beartling.

Efter andra värdskriget hade den svanska konsten något av en högkonjunktur och en mängd konstnärer etablerade sig. Med den nya demokratiska idén omkonst för alla grundades 1947 Folkrörelsenas konstfrämjande och under samma period startade likaså en mängd konstföreningar över hela landet. Samma år som Konstfrämjandet grundades introducerades även konkretismen i Sverige genom 1747 års män med balnd andra Lennart Rodhe och Olle Bolliér. 1950.talet rymde också expressionister som Torsten Renqvist och mer informella målare som Rune Jansson och Eddie Frigge.
I början av 1960-talet vitaliserades den svenska grafiken med konstnärer som Åhilip von Schantz och Nils G. Stenqvist.


Samtidskonst


Under 1970- och 80-talet framträdde en mängd svenska konstnärer som främst ägnade sig åt måleri. 1980-talets överhettade konstmarknad resulterade i att ett antal konstnärer mer eller mindre sålde att de producerade. Viktiga namn under denna era var Cecilia Edefalk, Ola Billgren och Max Book.

Samtiskonsten i dagens Sverige är starkt involverad och påverkad av den internationella samtiskonsten. Viktiga riktmärken är de större konstbiennalerna runt om i världen som exempelvis biennalen i Venidig och Documenta i Kassel. Sedan början va 1990-talet har det renodlade mäleriet fått träda tillbaka för andra former såsom installationer, video, fotografi, performence, datorgenererade animationer, interaktiva rumsgestaltningar, ljud och performence. Ofta är konstverket idébaserat och ofta problematiseras konstbegreppet i sig. Under 1990-talet var konstnärer som Dan Wolgers, Annika von Hausswollf och Ernst Billgren tidstypiska och viktiga namn. Andra konstnärer som etablerat sig internationellt sedan 1990-talet är exempelvis: Ann-Sofi Sidén, Henrik Håkansson, Johanna Billing, Nathalie Djurberg, Annika larsson, Carl Michael von Hausswollf, Annika Eriksson, J. Tobias Andersson, Miriam Bäckström, Jonas Dahlberg, Magnus Wallin, Matts Leiderstam, Tobias Bernstrup, Maria Friberg, Karin Mamma Andersson, Cecilia Lundqvist, Anneé Olofsson, Felix Gmelin, Annica Karlsson Rixon, Jockum Nordström.

Konstnären och professorn Lars Vilks har fått stor uppmärksamhet med olika verk som kommenterar samhällsdebatten. Till exempel verket Nimis som uppfördes utan myndigheternas tillstånd liksom en serie teckningar föreställande Muhammed som rondellhund.